Italian Early Renaissance Sculptor and Architect, 1377-1446 Filippo Brunelleschi (1377 ?C April 15, 1446) was one of the foremost architects and engineers of the Italian Renaissance. All of his principal works are in Florence, Italy. As explained by Antonio Manetti, who knew Brunelleschi and who wrote his biography, Brunelleschi "was granted such honors as to be buried in Santa Maria del Fiore, and with a marble bust, which they say was carved from life, and placed there in perpetual memory with such a splendid epitaph." In 1401,Brunelleschi entered a competition to design a new set of bronze doors for the baptistery in Florence. Along with another young goldsmith, Lorenzo Ghiberti, he produced a gilded bronze panel, depicting the Sacrifice of Isaac. His entry made reference to a classical statue, known as the 'thorn puller', whilst Ghiberti used a naked torso for his figure of Isaac. In 1403, Ghiberti was announced the victor, largely because of his superior technical skill: his panel showed a more sophisticated knowledge of bronze-casting; it was completed in one single piece. Brunelleschi's piece, by contrast, was comprised of numerous pieces bolted to the back plate. Ghiberti went on to complete a second set of bronze doors for the baptistery, whose beauty Michelangelo extolled a hundred years later, saying "surely these must be the "Gates of Paradise."  Related Paintings of BRUNELLESCHI, Filippo :. | The nave of the church | Dome of the Cathedral dfg | Crucifix no | Facade df | Crucifix |
Related Artists:
Dirck Bouts
Haarlem ca 1420-Louvain 1475 was an Early Netherlandish painter. According to Karel van Mander in his Het Schilderboeck of 1604, Bouts was born in Haarlem and was mainly active in Leuven (Louvain), where he was city painter from 1468. Van Mander confused the issue by writing biographies of both "Dieric of Haarlem" and "Dieric of Leuven," although he was referring to the same artist. The similarity of their last names also led to the confusion of Bouts with Hubrecht Stuerbout, a prominent sculptor in Leuven. Very little is actually known about Bouts' early life, but he was greatly influenced by Jan van Eyck and by Rogier van der Weyden, under whom he may have studied. He is first documented in Leuven in 1457 and worked there until his death in 1475. Bouts was among the first northern painters to demonstrate the use of a single vanishing point
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
Anthony Frederick Augustus Sandys
1829-1904 English painter, illustrator and draughtsman. He was the son of Anthony Sands (1804-83), a minor local artist. He began his artistic education with his father and attended the Norwich School of Design from 1846. His precocious talent was recognized by the award of silver medals by the Society of Arts in 1846 and 1847. He moved to London in 1851, when he first exhibited at the Royal Academy, but he continued to spend time at Norwich until the death of his parents in 1883. After publishing in 1857 A Nightmare, a gentle caricature of John Ruskin and his Pre-Raphaelite prot?g?s William Holman Hunt, John Everett Millais and Dante Gabriel Rossetti and based on Millais's Sir Isumbras at the Ford (Port Sunlight, Lady Lever A.G.), he met Rossetti and became a member of his circle.